RFID 125 kHz, LF, Low Frequency ,

Tags för 125 kHz har tillverkats under drygt 25 år finns i ett stort antal varianter avseende storlek, kapsling, läsavstånd och miljötålighet. Utan tvekan är det den mest använda och beprövade RFID- tekniken inom såväl industri som accesskontroll.

Low Frequency Tags

Produkterna hittar du här: Länk till PRODUKTERNA

Tekniskt består en LF-tag av en spole av tunn lindad koppartråd förbunden med ett chip samt en för användningsområdet lämplig kapsling.

Eftersom spolen har en viss fysisk tjocklek är LF-tekniken inte lämplig för att lamineras in i en etikett som sen ska tryckas i en standard etikettskrivare. Dessutom blir etikettrullen ojämn och bubblig.

Det finns många typer och former av kapslingar

Image

Eftersom LF-tekniken funnits under så lång tid har en mängd varianter av kapslingar utvecklats utifrån användares behov.

Utöver enkla billiga kapslingar finns även kapslingar anpassade för att arbeta i förhöjda temperaturer – i fuktiga miljöer – som tål de flesta lösningsmedel – mm

 

Read/write eller Read Only chip

 

Read/write – innebär att man kan skriva och radera data i minnet – ungefär som ett USB-minne fast trådlöst.

Read only – innebär att chipptillverkaren eller tagg-konverteraren har programmerat chippet med ett unikt ID-nummer.

Ingen av varianterna är bättre eller sämre beroende utav  hur och i vilket sammanhang taggarna ska användas.

Om applikationen kräver att data i taggar måste uppdateras – då ska man använda skriv-/läsbara minnen. Datatekniskt är då taggen en liten decentraliserad databas.

I read only fallet utgör taggens ID en pekare till den centrala databasen och där kopplad till en databaspost som innehåller data om produkten/lasbäraren/personen. Om en tag förstörs eller försvinner tar man en ny tagg och skapar en koppling till den aktuella databasposten.

 

Storlekar på minnen i LF-tags

För read only taggar är storleken på minnet ganska ointressant men är ändå oftast 64 bit eller 128 bit.

De vanligaste minnesstorlekarna på read/write tags är 128 bit, 256 bit, 1 kbit eller 2 kbit. 

Trenden är att att ha så lite data som möjligt lagrade i taggar d.v.s. decentraliserade databaser. Skälet är svårigheten att hantera eventuella diskrepenser mellan data i decentraliserade och centrala databaser.

Passiva och aktiva tags

Nästan alla LF-taggar är passiva, d.v.s. har inget batteri. Fördelen är, utöver minskad miljöbelastning med batterier, att det ger mycket lång livslängd. Hur lång vet vi ännu inte eftersom den första installation vi 1984 medverkade i på Electrolux i Mariestad fortfarande använder samma taggar.

Internationella standarder för LF-tags

Det finns få standarder för LF-tags och inga kända för industri eller logistik. Det finns heller inget större behov eftersom denna teknik används i slutna system. Exempel på slutna system är en conveyor med paletter eller vagnar som går runt – lastbärare som går från tillverkare till grossist och därefter tillbaka – eller accesskontroll där personer med sitt RFID-kort går ut och in i byggnader dag efter dag. Däremot finns standarder för boskap, sällskapsdjur och djur i zoologiska parker.

Systemkod i taggen

När en RFID-tagg kommer i antennfältet framför en läsare så läses taggen. I och med ökad användning av RFID-tekniken har allt fler personer en egen RFID-tagg i fickan/plåboken, kanske för passerkontroll till jobbet, datorn, trappuppgången eller garaget till bostaden.

En avsiktlig eller oavsiktlig läsninga av en tagg som inte hör till systemet  genererar i läsaren ett meddelande. På något sätt måste värdsystemets mjukvara utvärdera datasträngen och därefter ”kasta” den. 

Ett sätt att hantera detta är att tags och läsare använder en systemkod. Vid läsningen kontrollerar läsarens program att taggen har rätt systemkod innan data sänds vidare. Denna möjlighet finns endast för read only tags.

 

Läsenheter för 125 kHz tags

Image

Image    452x_posh_mx5t_prod_hand   429_syris-3_usb       Produkterna hittar du här:  Länk till PRODUKTERNA

Även läsare utgör en ”verktygslåda” där man som vanligt bör välja rätt verktyg för uppgiften. Det de har gemensamt är att alla läser data från RFID-tags och levererar dessa via ett elektriskt gränssnitt och någon form av protokoll.

Det som skiljer dem åt kan vara: 

  • Inbyggd eller extern läsantenn
  • Proximity eller Long Range läsning
  • Fast eller reglerbar tuning/frekvensavstämning
  • Inbyggd eller extern strömförsörjning
  • Möjligheten att hantera digitala ingångar från givare
  • Alternativa interface som ex. RS232, TCP/IP, USB, magnetkortsemulering
  • Kapslingsklass – från IP30 till IP65
  • EX-klassning (explosionssäkerhet)
  • Tillgång på dokumenterade kommunikationsprotokoll
  • Konstruerade för industriella miljöer eller kontorsliknande miljöer

 

ATEX-klassad RFID-utrustning för EX-miljöer

400_ATEX_kat_bild

 

För att RFID- utrustning ska få användas inom EX-klassade miljöer krävs typgodkännande. Tanken bakom klassningen är att om produkten, avsiktligt eller oavsiktligt, skadas så att värme eller gnista uppstår ska emergiinnehållet vara så lågt att en specifik gasblandning inte antänds.

Det här kan man åstad komma på minst 2 olika sätt. Det ena är att konstruera den så att den är “egensäker”  d.v.s. konstruktionen är gjord på så sätt att en antändning inte kan ske.

Det andra sättet är att kapsla in taggens eller läsarens elektronik på så sätt en eventuell gnista inte kommer ut i omgivningen.

125 kHz-tekniken är den RFID-teknik där det finns flest ATEX-godkända läsare, taggar och handdatorer.

 

En konsekvens av skillnaderna mellan olika RFID-produkter är naturligtvis priset. Även inom RFID gäller att man får vad man betalar för.

Vi har kunskapen och erfarenheten som kan hjälpa dig välja rätt läsare for just din verksamhet. Kontakta oss på info@identsys.se