Läsa streckkod

Läsa streckkod

Läsa streckkod. När man ser praktisk användning av streckkoder är läsningen naturligt enkel. Så enkel att man snabbt glömmer bort att någon ”tänkt till” och beaktat en rad faktorer innan man valde sätt och läsutrustning. Det bara fungerar och så ska det vara. Den ekonomiska effekten av streckkoders användning för rationalisering  inom detaljhandel och distribution är oöverskådligt stor.

Låt oss lista några av de faktorer som kommer att påverka valet av metod och teknisk utrustning för streckkodsläsningen.

Avståndet mellan läsare och streckkod – det handlar om optik? Koden måste hamnar inom läsarens skärpedjup.

• Kodens storlek/upplösning. Ju längre läsavstånd som krav – desto större kod?
• 1D eller 2D-kod?
• Läsning med automatisk obemannad fast läsare eller manuell med handhållen läsare?
• Hur lång tid får läsaren på sig för att läsa koden (speciellt viktigt vid obemannad läsning)?
• Ska läsningen ske vid en arbetsstation eller mobilt med trådlös överföring av lästa data?
• Om mobilt – ska överföringen bara ersätta scannerkabeln eller ge möjligheten till interaktiv kommunikation med värdsystemet via handhållen dator?
• Under vilka fysiska miljöförutsättningar ska utrustningen arbeta?
• Vilka krav på driftstillgänglighet ställs?  Låg –medel – hög? (Analysera konsekvenserna av läsningen slutar fungera.)

Som så ofta finns ett samband mellan kvalitet, funktionalitet och pris även när det gäller streckkodsläsare.

Handhållna streckkodsläsare

Läspenna – traditionell

Utan att förlöjliga så var streckkodspennan början på en fantastisk utveckling. Numera är nästa alla handhållna läsare s.k. scanners – d.v.s. när streckkoden kommer in i läsfältet läses koden automatiskt. I streckkodsteknikens begynnelse var ”läspennan” vanlig. Den hade nackdelen av att man måste ha fysisk kontakt med koden och dra pennan med jämn hastighet. På grund av minskad efterfrågan/produktion är idag en streckkodspenna plus avkodare dyrare än en billig scanner. Det finns dock fortfarande användningsområden där pennan ger en bättre funktion än en scanner. Dock är läspennan snart att betrakta som ett muséealt föremål.

Modern läspenna med Bluetooth överföring

Lästekniskt fungerar den som en ”vanlig” streckkodspenna och behöver ett plant underlag.

Det som skiljer är att pennan direkt och trådlöst kan överföra lästa data till exempelvis en laptop, PDA eller mobiltelefon. Alternativt kan pennan i sitt minne lagar ett antal läsningar och överföra dem i batch.

Denna penna finns även i utförande för att läsa 13,56 RFID-tags/etiketter.

Handhållna CCD-scanners

CCD-teknik i scanners har utvecklats snabbt. Från att tidigare kunnat läsa koder på några cm avstånd kan nå läsavstånd på upp mot ½ m med de bästa läsarna.

Tidigare var CCD-scanners lite ”tröga” i läsningen. Idag är de snabb och distinkta. CCD-tekniken drar lite ström vilket gör att man kan mata scannern direkt från tangentbordsporten eller USB-porten på en PC.

CCD är den i särklass största kategorin av scanners inom detaljhandeln, fasta arbetsstationer inom industrin, sjukvården, mm. Det finns ett stort utbud av såväl fabrikat som varianter vilket lett till en, för användarna, intressant prisnivå.

Alla dessa scanners kan läsa vanliga 1D-koder och dedikerade varianter kan även läsa stackade 2D-koder. För att även kunna läsa matrix 2D-koder måste läsaren vara en ”imager”.

Den vanligaste metoden att koppla en scanner till PC är s.k. wedge d.v.s mellan dator oh tangentbord men USB-anslutning blir allt vanligare. Använder man COM-porten och RS232 måste man strömförsörja scannern via en nätadapter eftersom COM-porten inte ger tillräckligt.

Det finns också flera varianter med trådlös överföring. Scannern har då ett batteri i handtaget och en inbyggd radio för antingen 433 MHz eller Bluetooth.

Handhållna Laser-scanners

Laserbaserade läsare har flera möjligheter att optiskt skapa skärpedjup för läsning även på längre avstånd. Hur långt man kan läsa är fortfarande starkt beroende på storleken på den kod som ska läsas, men det finns varianter som kan läsa på upp till 10m.

Exempel där man behöver långa läsavstånd är när man från truck ska läsa streckkoder på pallar/kartonger och lagerplatser.

Ljuskällan i scannern är en laserdiod som ger en mycket distinkt ljusbild. I scannern finns också en motor och ett spegelarrangeman.

Generellt kan man säga att läsning med laser är tekniskt sett bättre, men om man kan läsa med CCD blir resultatet detsamma.

I och med att laserscanners oftast används i industriella sammanhang med tuffare miljöpåfrestningar och omildare hantering har de bättre kapsling än scanners för butiks-/kontorslikande miljöer.

Den vanligaste metoden att koppla en scanner till PC är s.k. wedge d.v.s mellan dator och tangentbord men USB-anslutning blir allt vanligare. Använder man COM-porten och RS232 måste man strömförsörja scannern via en nätadapter eftersom COM-porten inte ger tillräckligt.

Det finns också flera varianter med trådlös överföring. Scannern har då ett batteri i handtaget och en inbyggd radio för antingen 433 MHz eller Bluetooth.

Presentations-scanners

Denna typ av scanners är funktionellt ett mellanting mellan handhållen och fast scanner.

Tekniskt sett är det teknik från handscanners. Kapslingen är utformad så att den står bra på en kassadisk eller en arbetsbänk.

Det normala arbetssättet är att man ”presenterar” koden för scannern men om streckkoden sitter på en större förpackning tar man scannern i handen och håller fram scannern mot koden.

Denna typ av scanners är vanliga bl.a. i  fackhandelsbutiker, kiosker, laboratorier mm.

Anslutningsmöjligheterna är desamma som för handhållna scanners, undantaget trådlöst

Fasta eller obemannade streckkodsläsare

I samband med materialhantering, produktion, packning, mm och speciellt om det är linjer behövs läsning av streckkoder kontinuerligt på fasta positioner.

En gubbe med en handscanner på varje position inget realistiskt alternativ. En väl anpassad lösning med en fast scanner är det enda realistiska alternativet.

När man planerar och installerar en obemannad läs-station måste man återigen ”tänka till”.  Här är några punkter listade.

• Avståndet mellan läsare och streckkod – det handlar om optik? Koden måste hamnar inom läsarens skärpedjup.
• Kodens storlek/upplösning. Ju längre läsavstånd som krav – desto större kod?
• 1D eller 2D-kod?
• Hur lång tid får läsaren på sig för att läsa koden  Conveyorns rörelsehastighet?
• Är streckkodsetiketten alltid placerad på samma plats och samma höjd från botten på förpackningen/pallen/produkten?
• Vilka toleranser för avvikelse av etiketters placering kan man räkna med?
• Hur indikerar vi för läsaren att nu kommer det något som ska läsas?
• Vad ska ske om det inte finns någon etikett att läsa alternativt att etiketten inte kunde läsas?
• Under vilka fysiska miljöförutsättningar ska utrustningen arbeta?
• Vilket elektriskt gränssnitt ska användas för att kommunicera data – RS232, RS485, Ethernet, ProfiBus DP?
• Vilka krav på driftstillgänglighet ställs?  Låg –medel – hög? (Analysera konsekvenserna av läsningen slutar fungera.)

Små fasta scanners

Denna typ av scanners används där man har korta läsavstånd och låg rörelsehastighet. De har mångsidig användning i många sammanhang. Kompakta och små dimensioner gör att de ofta byggs de in i maskiner.

Industrial performance scanners

Att läsa en streckkod är enkelt! Speciellt om man får anpassa verkligheten till streckkodsläsarnas specifikationer.

Eftersom de flesta kunder vill att läsningen ska kunna ske i deras verklighet måste det finnas ett stort urval av scanners utvecklade och tillverkade för att klara speciella läs-situationer med 1D eller 2D-koder.

Datalogic är det europeiska företag som har det modernaste och bredaste urvalet av scanners för ”industrial performance”.

Boxar för inkoppling och interface-anpassning

Ett led i att få hög driftstillgänglighet är att ansluta scannern med en fabrikstillverkad kontakterad kabel till en kopplingsbox. Boxen har kontaktdon för scannerkabeln. Kabeln för kommunikationen ansluts till kopplingsplinten liksom eventuella ledningar från lägesgivare och strömförsörjningen till scannern.

Kommunikationsparametrarna för valt gränssnitt sätts i boxen och i vissa fall även scannerns parametrar.

En praktisk fördel med C-boxarna är att det går snabbt att byta scannern. Lossa den mekaniskt, lossa anslutningskabeln och anslut den till den nya scannern.

Ligger scannerns inställningar lagrade i boxen så läses de automatiskt in av scannern.